Ny livsstil för 100de gången?.........
Näää nu jäklar måste här kommas i form IGEN! Har flera såna perioder under ett år, tyvärr så varar dem ju inte jättelänge....
Önskar jag kunde få in träning som en naturlig del i vardagen, i livet. Jag har aldrig vart en sportig människa, styrketränade lite för några år sen, jättekul men sen blev jag gravid o på den vägen är det...
Inte orkat mm mm simmade ganska mycket i början på året, underbart! Älskar att simma verkligen. Man känner att hela kroppen jobbar och man blir sådär skönt trött efteråt!
Nu har jag börjat promenera igen... får se hur länge den perioden håller i sej! Hade ju verkligen inte skadat att gå ner ett flertal kilo! Får ångest varje gång man ska prova,köpa kläder och när man sedan ser sej på kort. Och det spelar ingen som helst roll i hela världen om andra tycker att man är fin o söt om man inte känner sej så själv.
Och visst ser man väl alltid fel hos sej själv, o aldrig är nöjd. Men utstrålning, det är viktigt! Saknar det tycker jag just nu.
När man mår bra i sej själv och trivs med sej själv så utstrålar man det med.
Jobbar en del med det hos Underbara Annika. Är så tacksam att hon finns i mitt liv. Så skönt att gå till henne, för hon får mej verkligen att få känslan av att kunna vara stolt över mej själv. Det är en trygghet!
-Förankra dej i golvet med fötterna, känn att du står stadigt, kom fram lite med knäna, ner med rumpan, ut med magen, ner med axlarna, ut med bröstet, in med hakan, och nu är det ngn som drar dej i ditt stoltaste hårstrå uppåt.
Glöm inte att andas. Du kan ju detta nu, det går automatiskt för dej, säger hon.
Hon är en av de viktigaste människorna för mej just nu i den här resan.
Det sköna med henne är att vi lärt känna varann ganska bra, eller hon mej iaf. Det känns inte som att man har en exakt inbokad tid o när den är slut så hejdå med dej. Ibland kan vi dra över på hennes lunch, ibland promenerar vi runt fästningen i rask takt för att sedan sitta på en bänk och meditera o sen tillbaks till rummet. massa massa trappor dit upp.
Hon är en skön underbar människa, som får mej att må bra och får mej att känna mej som MEJ. Vi pratar jättemycket, ibland blir det gråt o skratt o massa tokiga övningar.
Hon peppar mej och dömer mej aldrig. Vill aldrig sluta gå hos henne.
Fick lust att inhandla nyttig mat till min sundare stil......
Önskar jag kunde få in träning som en naturlig del i vardagen, i livet. Jag har aldrig vart en sportig människa, styrketränade lite för några år sen, jättekul men sen blev jag gravid o på den vägen är det...
Inte orkat mm mm simmade ganska mycket i början på året, underbart! Älskar att simma verkligen. Man känner att hela kroppen jobbar och man blir sådär skönt trött efteråt!
Nu har jag börjat promenera igen... får se hur länge den perioden håller i sej! Hade ju verkligen inte skadat att gå ner ett flertal kilo! Får ångest varje gång man ska prova,köpa kläder och när man sedan ser sej på kort. Och det spelar ingen som helst roll i hela världen om andra tycker att man är fin o söt om man inte känner sej så själv.
Och visst ser man väl alltid fel hos sej själv, o aldrig är nöjd. Men utstrålning, det är viktigt! Saknar det tycker jag just nu.
När man mår bra i sej själv och trivs med sej själv så utstrålar man det med.
Jobbar en del med det hos Underbara Annika. Är så tacksam att hon finns i mitt liv. Så skönt att gå till henne, för hon får mej verkligen att få känslan av att kunna vara stolt över mej själv. Det är en trygghet!
-Förankra dej i golvet med fötterna, känn att du står stadigt, kom fram lite med knäna, ner med rumpan, ut med magen, ner med axlarna, ut med bröstet, in med hakan, och nu är det ngn som drar dej i ditt stoltaste hårstrå uppåt.
Glöm inte att andas. Du kan ju detta nu, det går automatiskt för dej, säger hon.
Hon är en av de viktigaste människorna för mej just nu i den här resan.
Det sköna med henne är att vi lärt känna varann ganska bra, eller hon mej iaf. Det känns inte som att man har en exakt inbokad tid o när den är slut så hejdå med dej. Ibland kan vi dra över på hennes lunch, ibland promenerar vi runt fästningen i rask takt för att sedan sitta på en bänk och meditera o sen tillbaks till rummet. massa massa trappor dit upp.
Hon är en skön underbar människa, som får mej att må bra och får mej att känna mej som MEJ. Vi pratar jättemycket, ibland blir det gråt o skratt o massa tokiga övningar.
Hon peppar mej och dömer mej aldrig. Vill aldrig sluta gå hos henne.
Fick lust att inhandla nyttig mat till min sundare stil......
Kommentarer
Trackback
